Figuren visar antalet gånger ordet ”kulturmarxist” används i svenska sociala media (i ett stort antal, såsom Familjeliv och Flashback, sökbara genom Språkbanken Korp) 2004-2018. Den röda vertikala linjen markerar tidpunkten för Breiviks attentat den 22 juli 2011 och publiceringen av hans manifest, där termen ”kulturmarxist” är central. Manifestet publicerades på Flashback Forum den 23 juli 2011.

I förra blogginlägget påpekade jag att Popper ansåg vetenskapens framväxt som ett resultat av evolution genom darwinistisk selektion av ännu inte falsifierade hypoteser. Det är klart att om vetenskapen evolverar liksom växter och djur, uppstår också nya arter av vetenskap. Det är ju precis vad som nu sker genomgripande därför att metod- och datautveckling fullkomligt exploderar. Big data och AI är några kodord för det. Inom samhällsforskningen har databaserna vuxit med Polity IV över länders politiska system sedan 1800, World Values Survey med intervjudata om politiska värderingar i allt fler länder sedan 1980-talet och inte minst MaxRange data över alla länders politiska institutioner sedan 1600.

Metodutvecklingen har också exploderat. När jag läste statsvetenskap på grundnivå stod en gammal kortläsare vid klädhängarna på institutionen i Göteborg. När jag gick doktorandutbildningen beställde man tabeller med SAS-kommandon på en terminal och fick knalla upp till datacentralen på Landala torg för att se hur tabellerna hade blivit. Nu kan man ha statistikprogram som SPSS, Stata, SAS och R i laptopen. Mjukvarorna är anpassade till mångvetenskaplig användning, speciellt i analysplattformen R, så därför kan man som samhällsvetare använda program utvecklade för biologer, och tvärtom. I kombination med de nya datamängderna blir det lätt hybridformer, såsom min favorit evolutionär politisk kulturforskning.

Men det finns också helt andra data än samhällsvetenskapliga som kan vara väldigt spännande för en samhällsforskare. Språkbanken Korp är en söktjänst för inläst svensk text. Man kan t.ex. söka i tidningstext från 1700-talet och framåt på politiska termer, såsom demokrati och parlamentarism, vilket är rätt kul. Vad ansåg man om demokrati i Sverige innan den infördes? Det kan man få svar på, eftersom varje exempel listas i sin kontext, samt med angivande av källa. Man kan också få linjediagram över frekvens över tid. Ovan har jag sökt på ordet ”kulturmarxist”, som användes flitigt av massmördaren Breivik i manifestet han publicerade 17 minuter innan bombattacken i Oslos centrum (tiden är markerad med lodrät röd linje). Dagen därpå lades manifestet upp på Flashback Forum. Eftersom Flashback också är sökbart, tillsammans med många andra sociala medier på Språkbanken Korp, kan man se efterspelet av Breiviks manifest. När man ser det efterspelet behöver man inte vara matematiker eller virolog för att förstå att spridningskurvor kan prövas mot politisk-kulturella kodords förekomster på nätet. Man kan kalla det mem-spridning om man vill, men ‘memer’ tyckas numera ha muterat i sin innebörd och tycks ha fått betydelsen viral internet-moj, ungefär. (Stackars Dawkins som så noggrant försökte definiera begreppet i Den själviska genen (1976).)

Om man nu på det här sättet utvecklar en ny ”art” av politikforskning i form av naturvetenskaplig analys av politiska data bestående av humanistiska källor, så kan man tyvärr knappast söka finansiering för det. Jag hade tänkt försöka när jag såg på Riksbankens jubileumsfond vars utlysning ”Mixade metoder: innovativ metodutveckling” lät spännande. Men tyvärr fanns inte ämnet ”evolutionär politikforskning”. Det fick bli ”övrig annan naturvetenskap”, ”övrig annan samhällsvetenskap” och ”övrig annan humaniora”. Hur troligt blir det med lämpliga sakkunniga då?

Ansökan skickades in samma dag som Brenton Tarrant, inspirerad av Breivik, publicerade sitt manifest The Great Replacement innan han sköt ner 50 muslimer i två moskéer i Christchurch, Nya Zeeland. Det ökar inte chanserna för att få medel, hur viktigt än förståelsen av memspridning är.

Annonser