Detta är ett strukturellt ekvationssystem som syftar till att pröva en modell där deltagande i val (kallad elecpart ovan, en latent variabel som anger den gemensamma variansen i en uppsättning observerade variabler om förväntat valbeteende) och deltagande på annat sätt politiskt (polpart, också en latent variabel), liksom medmänsklig tillit (trpeople), påverkas av dels tillit till det politiska systemet (trpolsyst, med variansen från en uppsättning typer av politisk institutionstillit), tillit till samhällsordningen (trinstorder, från ordningsinstitutioner) och tillit till traditionella och social medier (ttrmedia och tsocmedia). Modellen har mycket god passning till data från 54000 elever i 14 länder i Europa. Endast statistiskt signifikanta pilar anges.

Skadar sociala medier demokratin? Jag hävdar det i en debattartikel i DN i lördags:

https://www.dn.se/debatt/sociala-medier-ar-ett-hot-mot-demokratin-i-europa/:

I nätversionen får man en del kommentarer nedanför artikeln och några svar vill jag ge med en gång:

  • Jag är inte för censur på nätet.
  • Jag är inte emot digital demokrati men konstaterar oönskade negativa effekter av grupptryck och polarisering som är svårhanterat eftersom algoritmerna styrs av Facebook och andra sociala mediebolag.
  • Jag har inte någon agenda, i varje fall ingen medveten, annan än att jag vill uppfylla de krav på information om min forskning som ställs på mig såsom skattefinansierad forskare.
  • Resultaten var en upptäckt (se diagrammet ovan, minustecknen framför stigkoefficienterna från tillit till sociala media (tsocialmedia) och till tillit till det politiska systemet (trpolsyst) och till tillit till institutioner för samhällsordning (trinstorder), inte en fabricering. Det är ju det som är styrkan i empirisk, kvantitativ forskning, att den ger möjlighet till upptäckter och inte låter sig styras av förutfattade meningar.
  • Jag är inte odelat positiv till alla fenomen inom ”svensk demokrati” eller ”demokrati” såsom den kan fungera i reellt existerande samhällen. Inget politiskt system är perfekt, men av alla dåliga system är demokrati det minst dåliga, som en gång Churchill påpekade.
  • Jag ser ofta en förväxling mellan vad demokrati är och aktivism på nätet. Det leder till falska förhoppningar och missförstånd av vad demokrati är. Arabiska våren var exempel på aktivism, inte demokrati, dvs. hade ett politiskt innehåll. Demokrati bör definieras som ett system (en form) för hur nationer styrs genom politisk deltagande men också för konkurrens mellan partier och regeringsalternativ. Aktivism är en rörelse med syfte att uppnå vissa politiska mål, dvs. föra fram ett politiskt innehåll. Dessa mål eller innehåll kan ibland vara förenliga med demokrati eller inte. I det senare fallet har det som konsekvens att ”jacobinism” uppstår, dvs. politiserat styre eller till och med politiskt totalitär terror. Alla tvingas då tycka samma eller straffas.
  • Någon frågar om statsvetenskap är vetenskap. Ja, det har jag också undrat. Därför skrev jag en hel bok om det.
  • En fara med en svensk rörelsegrundad demokrati är att inte bara former utan det aktivistiska innehållet förs fram i skolor. Det görs möjligt genom Skollagens och regeringsformens demokratiparagrafer.

Men har jag rätt att tilltro till sociala medier är ett hot mot demokratin? I debattartiklar i DN har man högst 6600 tecken på sig att få med allt man vill ha sagt, samtidigt som statistiska termer som ”regressionskoefficienter” knappt får användas. Därför skall jag berätta mer i detalj om hur jag kommer fram till det.

Först och främst använde jag kanonbra data, nämligen IEA:s ICCS 2016.

Sedan använde jag kanonbra analystekniker, nämligen strukturella ekvationssystem (SEM), hanterade i det kanonbra programmet Mplus. Anledningen till användningen av Mplus och SEM är dels att IEA-data är så att säga skapade för SEM genom att variabler är utformade som ordinalskalor (skalor med kanske fyra-fem alternativ i viss ordning) i de flesta fall och att variabler är grupperade i syfte att tillsammans användas för skapande av s.k. latenta variabler (cirklar i figuren ovan) som eliminerar mätfel och som gör möjligt att hantera samband mellan olika grupper av attityder och förväntade beteenden (alla pilar till fyrkanter, dvs. observerade variabler som motsvarar en fråga i formuläret), såsom tillit till olika institutioner (”trpolsyst”=trust in political system, ”trinstorder”= trust in institutions of order) och deltagande politisk i olika former (”elecpart”= expected participation in elections, ”polpart”= expected political participation). Man kan alltså ta sig an stora frågor rörande grupper av variabler och deras samband i ett system.

Jag hade nämligen tröttnat lite på den traditionella statistik jag länge undervisat om och har flera nackdelar, nämligen varianter av enskilda regressioner av olika typ. Med SEM kan man pröva system av samband. System är märkligt nog något som alla statsvetare använder som uttryck (”det politiska systemet”, ”input”, ”output”, osv.), men aldrig (eller nästan aldrig) modellerar som helhet. SEM gör det åtminstone möjligt att låta variabler påverka varandra i större system, något som är rimligare att anta är fallet i verkligheten. Vad man litar på för media påverkar ju tillit till institutioner, som i sin tur, tillsammans med direktpåverkan från media, inverkar på om och hur man deltar politiskt.

Så ovan i figuren har jag modellerat det. Under figuren beskriver jag huvuddragen. Modellen passar data ruskigt bra. Det finns mått på det som jag presenterar i mitt konferenspaper. Man kan också pröva samma modell på enskilda länders skolelever. I alla länder kommer modellen att ge samma signifikanta samband med mycket god total passning för hela modellen. Utom i Sverige.

Sveriges särställning är en känslig fråga politiskt och statsvetenskapligt. Många vågar sig inte på att ens erkänna att Sverige faktiskt har en mycket speciell politisk kultur om man gör en internationell jämförelse. I World Values Survey har det upprepande konstaterats att Sverige varit extremt i internationell jämförelse beträffande rationella värderingar och ideal om självförverkligande.

En av anledningarna till min artikel var att jag i de internationella data jag undersökte faktiskt fann att Sverige var annorlunda och också hur. Det är inte helt lätt att reda ut med data från endast de senaste decennierna. I analysen av skoldata kunde jag se att två andra faktorer spelade relativt stor roll för svenska elever, nämligen politiskt deltagande i lokala samhället och i skolan. Därav min slutsats att ”Den troliga förklaringen till Sveriges särställning är att vår politiska kultur historiskt bygger mer på ”rörelsen”, folkhemmet och föreningsliv än på samhällets institutioner i sig.”

Annonser