Ny evolutionär politikvetenskap: en närverksfylogeni av politiska regimtyper 1600-2020: gröna är kvalificerade (”riktiga”) demokratier, blåa är valdemokratier, bruna är falska demokratier, och röda är autokratier. Post-sovjetiska varianter i större stil (figur framställd inför två konferenser och en publikation). Data: MaxRange 1600-2020.

Det finns evolutionär biologi, det finns evolutionär ekonomi, det finns evolutionär psykologi, evolutionär lingvistik, evolutionär kognitionsforskning och inte minst evolutionär antropologi. Dock av någon anledning finns det inte någon evolutionär statsvetenskap. Detta trots viktiga bidrag som är på nobelprisnivå (Herbert Simon, Elinor Ostrom, Thomas Schelling och Michael Spence).

I ovanstående kan man studera den politiska världshistorien som evolutionärt träd och samtidigt nätverk. Alla staters regimtyper finns nämligen med i figuren och är kodade i serier av ettor och nollor (dummies) på ett sätt som motsvarar det som inom en annan evolutionär vetenskap – biologin – analyseras under namnet fylogeni, dvs. som evolutionära träd. Man gör det oftast i trädform av traditionella skäl – Darwin antog trädform i sin On the Origin of Species (1859). Men de sista decenniernas forskning om verklig evolution ger vid handen att horisontell spridning och hybrider snarare motiverar nätverksform som topologi för evolutionära processer.

Varje kvist på trädet/nätverket ovan har en beskrivning, som är <regimtyp.sista år.första år.första landet.regimklass>. Det som inte ens tidigare beforskats, såsom vilka politiska system och regimtyper som finns, vilka som är de ursprungliga och vilken ordning de oftast förekommer historiskt, kan nu för första gången utläsas. I figuren ovan finns bara de postsovjetiska länderna angivna såsom de förekommit under den postsovjetiska tiden 1991-2020, men en liknande figur med alla ursprungländer kan också göras (se presentationen nedan). Vi får då ett sammantaget utvecklingsträd/-nätverk, som även kan beskrivas som framväxande från år till år, som en rörlig film.

Vad är då vitsen med detta? Vad tjänar man på det? Tja, vad tjänade man på On the Origin of Species? Kunskap om vad som pågår och varför i naturen, vilket senare ledde till högst avancerad forskning om bl.a. gener och molekylärbiologi. Vaccinering mot covid-19 med messenger RNA-teknik hade till exempel varit omöjlig utan förståelse för hur evolution går till. Många fler hade då dött. I övrigt hade vi varit väldigt okunniga om samband i naturen.

Samma nu med institutionskombinationer och politiska system. Vet vi vilka institutioner som ger vilka utfall är det också möjligt att förändra dem för bättre utfall, givet speciella omgivningsfaktorer. Är exempelvis parlamentarisk och konstitutionell monarki bättre eller sämre än republik för att uppnå ekonomisk jämlikhet? Gäller det för alla länder under alla förhållanden? Vilka odemokratiska regim-typer är lättare att omvandla till demokratiska och vilka former bör vilka regimer välja givet de mål man uppställer? Vilka stöd bör ges i bistånd, med vilket mål beträffande politiska reformer?

Politikforskningen kan bli vetenskap. Det är inte en dag för tidigt. Med mer kunskap kan medborgare bättre välja mål för sitt politiska deltagande i alla världens länder.

Dags alltså för en evolutionär statsvetenskap.

Jag presenterar min syn på saken på två virtuella konferenser i sommar. En presentation för  the Cultural Evolution Society Conference 2021, virtual online meeting on June 9-11, 2021 finns här: