Omslaget på den obskyra boken av Weikart.

Ibland är utflykter i verkligheten givande av helt oväntade skäl. Jag hade lämnat in bilen för reparation på verkstaden och hade några timmar att döda. Jag gick därför till biblioteket i Frölunda kulturhus och hamnade framför hyllan av samhällorienterande böcker och noterade att det mest rörde sig om debattböcker om ”rasism” (såsom det ordet politiserat idag används, trots att fler raser än vår egen inte finns sedan Neanderthalmänniskan utrotades).

Plötsligt ser jag en märklig titel: From Darwin to Hitler. Evolutionary Ethics, Eugenics, and Racism in Germany, en bok av någon Richard Weikart jag tidigare inte hört talas om. Jag hoppade till av att se att en av vetenskapshistoriens största namn förekom i samma titel som en av världshistoriens största mördare.

I boken klumpas Darwin ihop med allehanda obskyra teoretiker genom historien med syftet att få Darwin att framstå som rasist och därmed egentligen tillskyndare av rashygien (”eugenics”) och i förlängningen Hitlers utrotning av judar. Det infernaliska var utformningen av boken som en forskarfackbok, med rekommendationscitat av olika andra forskare vid universitet i västvärlden.

Jag blev misstänksam direkt och googlade på författaren. Mycket riktigt skrev engelska Wikipedia om att Weikart utbildats på ett kristen utbildningsinstitution (i Texas) och var förespråkare av intelligent design… Fake science, således. Min reaktion var också att detta är ett angrepp på riktig vetenskap. Det är som att placera gift i ett skafferi att ställa ut en dylik skrift bland debattböcker i ett statsbibliotek. Kanske kan en läsare som annars skulle blivit biolog istället bli kristen fundamentalist och tro på att Gud skapade växter och djur på riktigt (”intelligent”)…

Samtidigt kan man ju hävda att i ett demokratiskt samhälle så kan man ha vilka skumma böcker som helst till utlåning. Jag anser inte bibliotek som är skattefinansierade och allmänna bör ha klart vetenskapsfientlig litteratur till utlåning enligt sina riktlinjer. Men det kanske biblioteksledningen anser. Själv är jag inte för censur heller. Men denna bok var så flagrant fake och lömskt förpackad. Jag ställde frågan i ett mejl till bibliotekschefen Susanna Månsby, men fick inget svar…

Utflykter gör ibland att man undrar om hur det står till i verkligheten…

Fotnote: Gary Hill är en som har grävt djupt i detta ämne och går igenom litteraturen noggrant.